Distansarbete utomlands försäkras på samma sätt som arbete för utsända arbetstagare
I och med corona har distansarbete utomlands blivit allt populärare, och arbetsmodellen är här för att stanna. Pensionsskyddscentralen (PSC) handlägger ansökningar som gäller distansarbete i utlandet på samma sätt som ansökningar som gäller arbete som utförs på en arbetsplats i utlandet, och därför är det alltid skäl att ta reda på den sociala tryggheten i tid.
När finländare åker utomlands för att arbeta på distans gäller samma regler som för dem som utför arbete på en arbetsplats. Till exempel för EU-länderna bestäms i EU-förordningen om social trygghet att den sociala tryggheten för arbetstagare fastställs enligt den fysiska arbetsplatsen. Den sociala tryggheten bestämmer till vilket land de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna ska betalas och varifrån arbetstagaren får sina förmåner.
– Rekommendationen om distansarbete som nu pågått länge har setts som en möjlighet att åka utomlands. Arbetstagarna eller arbetsgivarna har ändå inte alltid rätt information om vad allt man ska tänka på vid försäkring av utlandsarbete, konstaterar Marjaana Lundqvist specialsakkunnig vid PSC:s utlandstjänster.
Om arbetstagaren åker utomlands för att arbeta och det är meningen att arbetstagaren fortfarande ska omfattas av Finlands sociala trygghet ska ett A1-intyg för utsända arbetstagare ansökas om, oberoende av vilket arbetslandet är. Utan A1-intyg kan arbetsgivaren bli skyldig att ordna försäkring i arbetslandet och arbetstagaren blir utan finländsk social trygghet. När PSC beviljar ett A1-intyg betalas arbetstagarens socialförsäkringsavgifter till Finland som vanligt. Då har arbetstagaren rätt till förmåner från Finland och arbetspension tjänas in i Finland. Det är alltså inte samma sak att arbeta på distans i Finland som i Italien.
Distansarbetet medfört svårlösta situationer vid försäkring av utlandsarbete
På grund av den ökande populariteten av utlandsarbete och förändringarna i tidigare utstationeringar har handläggningstiderna för A1-intygen blivit längre. Arbetsmängden har också ökat på grund av att ansökningar varit försenade eller de saknats helt, och handläggningen av ärendet har då varit mer krävande.
I vissa fall har arbetsgivaren inte alls varit medveten om att arbetstagaren åkt utomlands, och då har inte heller en A1-ansökan gjorts. Då kan det plötsligt uppstå en skyldighet för arbetsgivaren att betala försäkringar utomlands. Det här gäller även om arbetsgivaren inte vetat om att arbetstagaren åkt utomlands. Arbetsgivaren bär alltid ansvaret för att försäkringsavgifterna betalas.
– Dessa situationer är ansträngande att lösa och det kan vara svårt om än näst intill omöjligt att korrigera avgifter retroaktivt. Framför allt om arbetstagaren varit utomlands redan länge, berättar Lundqvist.
Arbetsgivarens och arbetstagarens avtal om distansarbete är viktigt
Komplicerade situationer kan uppstå speciellt då när arbetstagarens vistelse utomlands framkommer först i samband med ett insjuknande eller en olycka. Utan A1-intyg omfattas arbetstagaren av arbetslandets sociala trygghet samt hälsovården och olycksförsäkringen enligt det landets nivå.
– På grund av komplexiteten kan en del av de finländska arbetsgivarna ha stramat till sin policy om utlandsarbete. Det går kanske inte längre att åka utomlands för att arbeta om det inte finns ett klart behov för det.
Med andra ord är distansarbete som sker utomlands på arbetstagarens initiativ inte alltid tillåtet.
– Vi ger rådet till arbetsgivare och arbetstagare att alltid komma överens om distansarbete på förhand för att undvika oklarheter och överraskningar, betonar Lundqvist till sist.