Du kan få invalidpension om din arbetsförmåga är nedsatt till följd av sjukdom eller skada i minst ett års tid. I första hand är målet ändå att du ska kunna börja arbeta igen med hjälp av rehabilitering. Om du är arbetsoförmögen under en kortare tid än ett år kan du få sjukdagpenning från FPA.
Närmare råd om invalidpension och rehabilitering och en beräkning av din pension får du från din egen arbetspensionsanstalt:
Till din egen arbetspensionsanstalt
Invalidpension kan beviljas dig, om du har fyllt 17 år. Pensionen beviljas på viss tid som rehabiliteringsstöd, om det finns hopp om att du blir arbetsför igen. I annat fall får du invalidpension tills du uppnår den lägsta åldern då du kan få ålderspension.
Förutsättningen för full invalidpension är att din arbetsförmåga är nedsatt med minst 60 procent. Du kan få invalidpension som delpension, om din arbetsförmåga är nedsatt med minst 40 procent. Folkpension betalas inte som delinvalidpension, dvs. endast arbetspension betalas som delinvalidpension.
| Graden av arbetsförmåga | Tiden för vilken pensionen beviljas | Pensionsförmånen |
|---|---|---|
| Arbetsförmågan nedsatt med minst 60 % | Tills vidare | Full invalidpension |
| Arbetsförmågan nedsatt med minst 40 % | Tills vidare | Delinvalidpension |
| Arbetsförmågan nedsatt med minst 60 % | På viss tid | Rehabiliteringsstöd |
| Arbetsförmågan nedsatt med minst 40 % | På viss tid | Partiellt rehabiliteringsstöd |
Invalidpension kallas också sjukpension, bl.a. i folkpensionslagen.
Yrkesinriktad rehabilitering hjälper att fortsätta arbeta
När du ansöker om invalidpension, bedömer arbetspensionsanstalten vid handläggningen av ansökan om du kunde ha nytta av yrkesinriktad rehabilitering. Den försäkrar sig om att det har gjorts en vård- och rehabiliteringsplan för dig. Utgående från din utbildning och tidigare yrkesbana utreds det hurdant arbete som kan vara lämpligt för dig med hänsyn till din återstående arbetsförmåga.
Om kriterierna för yrkesinriktad rehabilitering uppfylls, får du ett förhandsbeslut om rätten till arbetspensionsrehabilitering utan separat ansökan.
Hur arbetsförmågan bedöms
Vid bedömningen av din arbetsförmåga används uppgifterna om din hälsa i B-läkarintyget och den beskrivning av hur sjukdomen påverkar ditt arbete som du själv gett i din ansökan.
När rätten till invalidpension bedöms, beaktas utöver medicinska faktorer också din förmåga att skaffa dig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som du rimligen bedöms klara av. Då beaktas bl.a. din utbildning, din tidigare verksamhet, din ålder, din bosättningsort och din arbetserfarenhet.
Om du har fyllt 60 eller arbetar inom den offentliga sektorn, bedöms arbetsförmågan enligt lindrigare villkor. Då bedöms den endast i förhållande till ditt eget arbete och kraven i det.
Invalidpensionens storlek
Invalidpensionen och rehabiliteringsstödet är lika stora. Delinvalidpension och partiellt rehabiliteringsstöd är hälften av full invalidpension.
Invalidpensionen består av
- den pension som du hade tjänat in innan du blev arbetsoförmögen
- pensionsdelen för återstående tid, dvs. den pension som du enligt din stabiliserade inkomstnivå skulle tjäna in om du kunde arbeta till den lägsta pensionsåldern.
Du kan kontrollera din intjänade pension i arbetspensionsutdraget.
Kontrollera arbetspensionsutdraget
Pensionsdelen för återstående tid har som syfte att ersätta de arbetsinkomster som uteblir på grund av arbetsoförmågan före ålderspensionen. För unga invalidpensionstagare utgör pensionen för återstående tid ofta en betydande del av pensionen.
Du har rätt till pensionsdelen för återstående tid, om dina arbetsinkomster under de tio sista kalenderåren före det år då du blev arbetsoförmögen har sammanlagt uppgått till minst 20 571,69 euro (2024 års nivå).
Av inkomsten för återstående tid tillväxer pension med 1,5 procent om året från ingången av det år då du blivit arbetsoförmögen tills du uppnår din lägsta pensionsålder.
Utöver arbetspensionen kan du få sjukpension som folkpension från FPA, om din arbetspension blir liten.
Du är född 15.1.1961 och blir sjuk 2024. Till slutet av år 2023 har du tjänat in 1 650 e/mån i pension.
Före invalidpensionen var din stabiliserade arbetsinkomst 3 000 euro i månaden. Den återstående tiden för din pensionstillväxt räknas från början av år 2024 till din lägsta pensionsålder (64 år 9 mån), sammanlagt 22 månader.
Pensionen tillväxer årligen med 1,5 procent av detta belopp. Det månatliga pensionsbeloppet får du genom att dividera det sammanlagda beloppet med 12.
3 000 × 22 × 1,5 %/12 = 82,50
Din invalidpension består av den pension som du har tjänat in innan du blev arbetsoförmögen och av pensionsdelen för återstående tid. Dessa två räknas ihop.
1 650 + 82,50 = 1 732,5
Din invalidpension är 1 732,5 euro i månaden före skatt.
Livslängdskoefficienten minskar på månadspensionerna enligt hur den genomsnittliga livslängden fortsätter att växa. Livslängdskoefficienten tillämpas också på invalidpensioner, men på ett mildare sätt. Med livslängdskoefficienten multipliceras den intjänade pensionen, men inte den s.k. pensionen för återstående tid från det att arbetsoförmågan börjat till och med pensionsåldern för ålderspension. Vanligtvis minskar livslängdskoefficienten som används för invalidpensionen mindre av den intjänade pensionen än vad koefficienten för den egna åldersklassen skulle göra.
I invalidpensionen används den livslängdskoefficient som är aktuell det år arbetsoförmågan börjar. Det innebär att det är den livslängdskoefficient som används för dem som fyller 62 år det året.
Livslängdskoefficienten tillämpas endast en gång. När invalidpensionen ändras till ålderspension tillämpas inte livslängdskoefficienten på nytt.
Engångsförhöjning för 24–55-åringar
Invalidpensionen höjs med en engångsförhöjning för personer i åldern 24–55 år, när pensionen har betalats ut i fem år utan avbrott. Förhöjningen är bestående. Den är desto större ju yngre pensionstagaren varit vid arbetsoförmögenhetens inträde.
Syftet med engångsförhöjningen är att förbättra i synnerhet unga människors invalidpensioner.
Invalidpension ändras till ålderspension
Din invalidpension ändras automatiskt till en lika stor ålderspension
- när du uppnår den lägsta pensionsåldern för din åldersgrupp, om du har blivit arbetsoförmögen efter år 2016
- när du fyller 63, om du har blivit arbetsoförmögen åren 2006–2016
- när du fyller 65, om du har blivit arbetsoförmögen före år 2006.
Delinvalidpension ändras också till ålderspension när du uppnår pensionsåldern, men samtidigt fördubblas dess belopp så att ålderspensionen blir lika stor som full invalidpension.
Om du arbetar medan du får pension tjänar du in ny pension för det arbetet. Utbetalningen av den nya pensionen börjar när din invalidpension ändras till ålderspension. Du måste ansöka separat om den nya pensionen som du tjänat in.
Om du får sjukpension från FPA, ändras den automatiskt till ålderspension när du fyller 65 år.
Om din arbetsförmåga är nedsatt men du ändå kan arbeta till en viss del, kan du ansöka om delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd. Du kan lämna in ansökan utan en föregående sjukledighet, dvs. när du ännu heltidsarbetar.
Efter att du fått ett beviljande förhandsbeslut har du nio månader på dig att bestämma dig om pensioneringen. Om du beslutar dig för att gå i delinvalidpension ska du avtala om deltidsarbete med din arbetsgivare. Om du är företagare måste du dra ner på din verksamhet.
Dina inkomster måste gå ner minst 40 procent från den tidigare etablerade medelinkomsten. Din personliga inkomstgräns meddelas i ditt förhandsbeslut.
Det finns inget krav om att man måste arbeta medan man får delinvalidpension, och du kan få pension även om arbetet upphör.
Du kan få delinvalidpension även om du inte har ett deltidsarbete. Om du är arbetslös, kan du anmäla dig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån och få arbetslöshetsdagpenning utöver pensionen. Arbetslöshetsdagpenningen minskas med delinvalidpensionens belopp.
Om du överväger att börja arbeta som företagare eller anställd, kan du kontakta din arbetspensionsanstalt för att ta reda på hur mycket du får förtjäna.
Om du får full invalidpension kan du förtjäna högst 40 procent av den inkomst du hade före pensioneringen utan att pensionen påverkas. Om du får delinvalidpension är gränsen 60 %. Du får ändå alltid förtjäna 976,59 euro i månaden, även om din personliga inkomstgräns är lägre.
Pensionen kan också avbrytas för den tid en arbetsperiod pågår eller full pension kan ändras till delpension, om arbetsinkomsten överstiger gränsen. Avbrottet ska vara minst tre månader och högst två år långt.
Om du har arbetat medan du har fått invalidpension eller arbetslivspension år 2005 eller senare, ska du ansöka separat om pensionen du tjänat in för detta arbete med en ansökan om ålderspension. Om du har slutat arbeta, kan du ansöka om pensionen när din invalidpension ändras till ålderspension. Om du fortfarande arbetar, kan du ansöka om pensionen när du har slutat arbeta.
Det finns lagstadgade försäkringar som gäller vid olycksfall och yrkessjukdomar, såsom olycksfallsförsäkringen och trafikförsäkringen. Ersättningar som betalas enligt dem är primära i förhållande till invalidpensionen.
Försäkringsersättningarna är ofta större än invalidpensionen, och därför händer det att ingen pension betalas ut. Det är ändå viktigt att ansöka om pensionen av följande skäl:
- Om du återhämtar dig och kan börja arbeta igen, tjänar du också in pension för den tid då du fick invalidpension. Det betyder att din framtida ålderspension blir bättre.
- Om försäkringsersättningen minskar senare, kan det hända att en del av invalidpensionen betalas ut.
Om du har arbetat utomlands kan du ha rätt till invalidpension också därifrån.
Du får råd om hur du ansöker om pension från utlandet och hjälp med att ta reda på kontaktuppgifter från Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2110.