Om din arbetsförmåga blir sämre, ska du ta itu med saken i tid och söka rehabilitering. Det är det främsta alternativet, om man får problem med arbetsförmågan.
Du kan diskutera ditt hälsotillstånd med arbetsgivaren och företagshälsovården eller din läkare. Du kan också be rehabiliteringsrådgivaren på din egen arbetspensionsanstalt om information.
Det finns många aktörer som ordnar rehabilitering
Arbetspensionsanstalterna ordnar och stöder yrkesinriktad rehabilitering, dvs. arbetspensionsrehabilitering. Arbetspensionsrehabiliteringen kan vara t.ex. arbetsprövning, omskolning, kurser, arbetsträning eller näringsstöd. Också företagare kan få yrkesinriktad rehabilitering.
FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering i synnerhet för personer som står utanför arbetslivet, unga och personer med partiell arbetsförmåga. Det kan också vara möjligt att få rehabilitering via FPA, om sökanden inte uppfyller kriterierna för yrkesinriktad rehabilitering som stöds av arbetspensionsanstalten. FPA ordnar också avancerad medicinsk rehabilitering, psykoterapi och rehabiliterings- och anpassningsträningskurser.
Kriterierna för arbetspensionsrehabilitering
Du har rätt till arbetspensionsrehabilitering, om du uppfyller följande kriterier:
- Du har inte uppnått din lägsta pensionsålder.
- Du har en sjukdom eller en skada, om under de närmaste åren medför en sannolik risk att bli sjukpensionerad.
- Risken för arbetsoförmåga kan skjutas upp eller förebyggas med hjälp av arbetspensionsrehabiliteringen.
- Du har under de fem senaste kalenderåren förtjänat minst 41 143,38 euro (2024 års nivå) i arbetsinkomster.
- Du har under de senaste 36 månaderna haft arbetsinkomster som försäkrats enligt arbetspensionslagarna eller vårdat ditt barn som varit yngre än 3 år.
- Du har inte rätt till rehabilitering enligt olycksfalls- eller trafikförsäkringen.
Vad är arbetspensionsrehabilitering?
Målet för arbetspensionsrehabilitering är att stödja personer vilkas arbetsförmåga är i fara så att de kan klara sig i arbetet och fortsätta arbeta trots begränsningar som hälsotillståndet medför. Rehabiliteringen kan t.ex. gå ut på stöd för att börja arbeta igen efter en lång sjukskrivning. Syftet är att hjälpa till att förlänga arbetslivet.
Hur rehabiliteringen går till
Om du behöver arbetspensionsrehabilitering, ska du först ansöka om det. Om beslutet är positivt, får du ett förhandsbeslut om rehabiliteringen. Det är i kraft i 9 månader. Rehabiliteringen ska komma i gång under den tiden. Om du har en färdig rehabiliteringsplan när du ansöker om arbetspensionsrehabilitering, ska du lämna in den med din ansökan. Då kan pensionsanstalten också ta ställning till rehabiliteringsplanen, när den utfärdar förhandsbeslutet.
Det är också möjligt att du får ett förhandsbeslut om rätt till arbetspensionsrehabilitering, om du har ansökt om invalidpension, men det finns förutsättningar för rehabilitering i ditt fall.
När du har fått förhandsbeslutet ska du göra upp en rehabiliteringsplan och sända den till din arbetspensionsanstalt. Du kan be din egen arbetspensionsanstalt om hjälp med att göra upp planen, om det behövs. Om pensionsanstalten anser att rehabiliteringsplanen är lämplig, får du ett beslut om stöd för rehabiliteringsplanen. Dessutom får du ett separat beslut om rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg som betalas under rehabiliteringstiden. Övriga ersättningar är beroende av din rehabiliteringsplan.
Utbetalningen av rehabiliteringsförmåner upphör, när ditt rehabiliteringsprogram avslutas. Förhoppningsvis kan du börja arbeta igen efter rehabiliteringsåtgärderna.
Rehabiliteringsplanen utgår från dina behov
Arbetspensionsrehabiliteringen är individuell och den genomförs enligt en rehabiliteringsplan som utgår från dina behov. Med hjälp av rehabiliteringsplanen kan du arbeta vidare eller börja arbeta på nytt.
Du ska själv göra upp planen. Vid behov får du hjälp av sakkunniga på arbetspensionsanstalten.
I allmänhet utreds det först om du kan fortsätta i ditt tidigare arbete om det läggs om på något sätt. Nya uppgifter på den gamla arbetsplatsen eller en ny arbetsplats kan också vara ett alternativ. Om det inte är möjligt att komma tillbaka till arbetet genom arbetsplatsrehabilitering, utreds möjligheterna till omskolning.
Bedömningen av behovet av rehabilitering och rehabiliteringsplanen grundar sig på din situation som helhet. Arbetspensionsanstalten beaktar bl.a. din ålder, utbildning, arbetserfarenhet, övriga kompetens, motivation och hälsotillstånd och prognosen om ditt hälsotillstånd.
Så här ansöker du om arbetspensionsrehabilitering
Om kriterierna för arbetspensionsrehabilitering uppfylls i ditt fall, kan du ansöka om rehabilitering hos din egen arbetspensionsanstalt. Du måste ansöka om det själv – t.ex. företagshälsovården kan inte lämna in ansökan i stället för dig. Som bilaga till ansökan behöver du ett B-läkarutlåtande.
På de flesta arbetspensionsanstalters webbplatser kan man göra en e-ansökan om arbetspensionsrehabilitering. Ta reda på om din egen pensionsanstalt har en e-tjänst för ansökan på sin webbplats. Du kan också ansöka om arbetspensionsrehabilitering på en pappersblankett och en elektronisk blankett som du fyller i på nätet och skriver ut (blankett 2136r).
Logga in i din arbetspensionsanstalts e-tjänst
Rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg som inkomst
Medan arbetspensionsrehabiliteringen pågår betalar arbetspensionsanstalten i allmänhet rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenningen är lika stor som den beräknade invalidpensionen förhöjd med 33 procent. Om du får rehabiliteringsstöd, dvs. invalidpension på viss tid, när arbetspensionsrehabiliteringen börjar, får du rehabiliteringstillägg till rehabiliteringsstödet. Rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg betalas endast för den tid då den egentliga rehabiliteringen pågår (arbetsprövning, utbildning, arbetsträning osv.).
Exempel på förmåner som betalas under rehabiliteringen
Din beräknade invalidpension (beloppet av den pension du skulle ha rätt till om du beviljades invalidpension), eller det rehabiliteringsstöd som du redan får, är 1 800 euro i månaden. Under den tid då du deltar i yrkesinriktad rehabilitering höjs det beloppet med 33 procent.
1 800 + (1 800 × 33 %) = 2 394
Du får 2 394 euro i månaden före skatt.
När du har fått beslutet om rehabiliteringsförmånen (rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsstöd +rehabiliteringstillägg) ska du ta kontakt med Skatteförvaltningen och be att få ett uppdaterat skattekort.
Om du arbetar medan du får rehabilitering och förtjänar då mer än hälften av den stabiliserade inkomsten på basis av vilken en eventuell invalidpension skulle uträknas, kan du få partiell rehabiliteringspenning. Den uppgår till hälften av full rehabiliteringspenning.
Om du inte har andra inkomster medan du väntar på att rehabiliteringen kommer i gång, kan du i vissa fall få rehabiliteringsunderstöd, som är beroende av prövning. Rehabiliteringsunderstödet är lika stort som invalidpensionen.
Kostnader som förorsakas av rehabiliteringen ersätts separat enligt anvisningar från Arbetspensionsförsäkrarna Tela.
Vad kan rehabiliteringen gå ut på?
Arbetspensionsanstalterna erbjuder personlig rådgivning både i samband med ansökan om rehabilitering och vid planeringen och genomförandet av åtgärderna.
En arbetsprövning kan genomföras antingen i klientens nuvarande arbetsplats eller hos en ny arbetsgivare. Arbetsgivarna kan vara bekanta från förr eller nya. En arbetsprövning fortgår typiskt 2-3 månader, men av grundad anledning kan den fortgå upp till 6 månader.
Arbetstiden under arbetsprövningen kan variera mellan ca 20 timmar i veckan till full arbetstid. Arbetsprövningen kan vara avlönad eller oavlönad.
Arbetsprövning med lön: Arbetsgivaren betalar lön för full arbetstid oberoende av antalet arbetstimmar. I så fall betalas rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren. Om lönen är mindre än rehabiliteringspenningen, betalas skillnaden till rehabiliteringsklienten. Båda parter omfattas av de normala skyldigheterna och rättigheterna i ett anställningsförhållande.
Arbetsprövning utan lön: Rehabiliteringspenning till ett fast belopp betalas till rehabiliteringsklienten under arbetsprövningen. Då betalar arbetsgivaren ingen lön under arbetsprövningen och inga kostnader förorsakas arbetsgivaren under arbetsprövningen. Arbetspensionsanstalten tecknar en olycksfallsförsäkring den tid arbetsprövningen fortgår.
Genom arbetsträning kan arbetspensionsanstalten stöda introduktionen och inskolningen i nya uppgifter på den nuvarande arbetsplatsen eller en ny arbetsplats. Arbetsträningen kan fortgå längre än arbetsprövning och kan vid behov kompletteras med utomstående utbildning eller kurser.
Arbetsträningen kan beroende på situationen genomföras med lön eller utan lön, i likhet med arbetsprövning.
Som arbetspensionsrehabilitering kan arbetspensionsanstalterna stödja t.ex. yrkesinriktad utbildning i form av läroavtalsutbildning, grundläggande yrkesexamen, specialyrkesexamen eller yrkeshögskoleexamen. Utbildningen kan också bestå av kurser eller fortbildning.
Arbetspensionsanstalten bedömer alltid individuellt om rehabiliteringsplanen är ändamålsenlig.
Man söker in till utbildningarna på normalt sätt.
Arbetspensionsrehabilitering kan beviljas i form av stöd för att inleda eller fortsätta med näringsverksamhet. Som näringsstöd kan pensionsanstalten bekosta t.ex. hjälpmedel som underlättar arbetet, arbetsmaskiner eller ändringsarbeten som behövs för att företagaren ska kunna fortsätta med verksamheten.
För att näringsstöd ska beviljas krävs en ändamålsenlig plan. Innan näringsstöd beviljas kontrollerar pensionsanstalten också bl.a. företagets verksamhetsförutsättningar.
Din rätt till yrkesinriktad rehabilitering när du arbetar i ett annat nordiskt land än det du bor i tryggas genom överenskommelser och samarbete mellan de nordiska länderna.
De olika nordiska länderna har olika lagstiftning. Det vara svårt att uppfylla kriterierna för att få rehabiliteringsåtgärder och penningförmåner, om du arbetar i ett nordiskt land och bor i ett annat. För att du inte ska gå miste om din rätt till rehabiliteringsåtgärder och förmåner har de nordiska länderna ingått bilaterala överenskommelser.
De nordiska rehabiliteringsöverenskommelserna grundar sig på EU-förordningarna 883/2004 och 987/2009 och på punkterna om gränsöverskridande rehabiliteringsärenden i Nordiska konventionen om social trygghet.