Tre synvinklar på pensionsreformen 2025

Placering av pensionsmedel är ett förnuftigt sätt att öka den gemensamma pensionsförmögenheten. God placeringsavkastning dämpar höjningen av pensionsavgifterna och säkerställer att skäliga pensioner kan betalas även i framtiden. 

Pensionsavgifter har fonderats redan i årtionden för att trygga pensionerna. Pensionsfondernas betydelse kommer att öka ytterligare i framtiden, eftersom födelsetalen i Finland är låga. 

Placeringsverksamheten sköts av arbetspensionsanstalterna, såsom arbetspensionsbolagen. I praktiken placeras ungefär en fjärdedel av pensionsavgifterna för kommande generationer. Pensionsfonderna uppgår redan till över 250 miljarder euro (2024). 

Reformen av placeringsverksamheten är en del av en större pensionsreform som baserar sig på ett mål som Petteri Orpos regering har satt upp.  

Enligt regeringsprogrammet ska pensionsreformen stärka de offentliga finanserna med cirka en miljard euro. Ett sätt att uppnå målet är att förbättra placeringsavkastningen på pensionsfonderna.

I Finland grundar sig förvaltningen av pensionsmedlen på noggrann reglering och tillsyn. Regleringen gäller till exempel diversifiering av placeringsobjekt, riskhantering och transparens i placeringsverksamheten. 

Enligt lagen ska pensionsmedlen placeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt. Med inkomstbringande avses att man vill ha så stor avkastning som möjligt på placeringarna. Med betryggande avses att man i placeringsverksamheten undviker alltför stor risktagning. 

Placeringsverksamheten styrs genom solvensreglering. Regleringen bestämmer hur stor risk man kan ta i placeringarna. Arbetspensionsanstalterna inom den offentliga sektorn, såsom Keva, omfattas inte av denna reglering. 

Arbetspensionsanstalterna övervakas av Finansinspektionen.

Reformen ger arbetspensionsanstalterna inom den privata sektorn bättre möjligheter att eftersträva större avkastning på pensionsfonderna.  

Större avkastning eftersträvas genom att ändra regleringen av placeringsverksamheten. Regleringsändringarna gör det möjligt att öka placeringarnas aktievikt och minska tvångsförsäljningen av placeringar i ogynnsamma tider. 

Dessutom utvidgar reformen möjligheterna att använda sig av finansiell hävstång i fastighetsplaceringar och begränsar återlåningen av de pensionsavgifter som företagen betalar. 

Strävan efter större avkastning ökar placeringsrisken.

En automatisk stabilisator är en mekanism som anpassar pensionssystemet till förändringar i samhället.  

När finansieringen av pensionerna hålls i balans kan skäliga pensioner betalas även i framtiden. 

En automatisk stabilisator avskaffar inte de politiska besluten om pensioner, men minskar behovet av dem.

Den automatiska stabilisatorn är en del av en pensionsreform som baserar sig på ett mål som Petteri Orpos regering har satt upp. 

Enligt regeringsprogrammet ska pensionsreformen stärka de offentliga finanserna med cirka en miljard euro. Dessutom beställde regeringen en regelbaserad mekanism som stabiliserar finansieringen av pensionsskyddet på lång sikt.

Den inflationsstabilisator som man kom överens om i pensionsreformen minskar de årliga indexhöjningarna av arbetspensionerna, om pensionerna stiger snabbare än lönerna under en tvåårsperiod.  

I praktiken binds inflationsstabilisatorn till arbetspensionsindex.  

I fråga om arbetspensioner används två index:  

1. Med arbetspensionsindexet justeras de löpande arbetspensionerna årligen för att deras köpkraft ska bevaras. Arbetspensionsindexet följer till största delen förändringen i den allmänna prisnivån.
2. Lönekoefficienten säkerställer att den intjänade pensionen behåller sitt värde i förhållande till inkomstutvecklingen. Den används vid beräkningen av pensionen, när en person går i pension. Lönekoefficienten följer mest utvecklingen av löntagarnas inkomstnivå.

Inflationsstabilisatorn minskar arbetspensionsindexet om det ökar mer än lönekoefficienten under en tvåårsperiod. Sådana situationer är sällsynta. Lönerna utvecklas i allmänhet snabbare än pensionerna. 

Syftet med inflationsstabilisatorn är att dämpa ökningen av pensionsutgifterna genom att förhindra exceptionellt stora pensionshöjningar som upprepas under flera år. Avsikten är att ta inflationsstabilisatorn i bruk tidigast år 2030.

Läs mer: Pensionsindex

Ja, t.ex. pensionsåldern är bunden till utvecklingen av den förväntade livslängden. Detta bidrar till att dämpa kostnadsökningen på grund av den ökade livslängden.  

Samma syfte har en annan stabilisator, livslängdskoefficienten, som anpassar pensionernas nivå till förändringar i livslängden. Livslängdskoefficienten beräknas för varje åldersklass när de närmar sig pensionsåldern.

Ja, automatiska stabilisatorer finns till exempel i Tyskland, Sverige och Kanada. 

Varje land har sitt eget arrangemang. Till exempel i Sverige används en s.k. indexbroms. Om den finansiella balansen i pensionssystemet försämras, minskar indexhöjningen av pensionerna något. Och tvärtom: i en god finansiell situation får pensionärerna lite mer pension än vanligt. I Sverige är pensionsavgiften inte flexibel, den är låst på en standardnivå. 

Den inflationsstabilisator som man kommit överens om i pensionsreformen minskar höjningarna av pensionerna, om arbetspensionsindexet stiger snabbare än lönekoefficienten under en tvåårsperiod. Då begränsas höjningarna av arbetspensionsindexet så att de inte överstiger höjningen av lönekoefficienten. 

För pensionstagare innebär detta att pensionerna under vissa år kan höjas mindre än vad de skulle höjas utan inflationsstabilisatorn.  

Inflationsstabilisatorn kan komma i bruk i situationer där den allmänna prisnivån ökar kraftigare än lönerna. En sådan situation är inte särskilt vanlig, eftersom lönerna i allmänhet ökar kraftigare än den allmänna prisnivån. Inflationsstabilisatorn tillämpas för första gången tidigast på indexjusteringar som görs år 2030.

Själva pensionsförmånerna, pensionstillväxten eller pensionsåldern ändras inte. Pensionerna intjänas på samma sätt som tidigare och pensionsförmånerna förblir oförändrade. De höjningar av pensionsålder som infördes genom pensionsreformen 2017 ändras inte.