Varför placeras pensionspengar?
De medel som behövs för utbetalningen av pensioner samlas huvudsakligen in som arbetspensionsavgifter under respektive år. Avgifter betalas av arbetsgivarna, arbetstagarna och företagarna. På det sättet bekostar varje förvärvsarbetande generation de pensionerades pensioner i tur och ordning.
Alla insamlade avgifter används dock inte genast till att finansiera pensionerna, utan en del fonderas och placeras.
Pensionspengar placeras för att det också i framtiden ska finnas tillräckligt med pengar för utbetalningen av pensioner. Samtidigt kan arbetspensionsavgiften hållas rimlig. Fonderingen sköts av arbetspensionsanstalterna.
Pensionsfonderna ökar för att pensionsutgiften ökar
Varje år betalas en del av pensionerna med pengar ur pensionsfonderna och avkastningen på dem. Eftersom finländarnas medellivslängd ökar, blir pensionärerna hela tiden fler i förhållande till den förvärvsarbetande befolkningen. Ju bättre placeringarna avkastar, desto mindre är behovet att höja arbetspensionsavgifterna.
Pengarna i pensionsfonderna kan inte användas till annat än till att betala pensioner. Lägre pensionsavgifter innebär lägre personalkostnader för arbetsgivaren och större nettolön för arbetstagaren. Arbetspensionsanstalterna placerar de andelar av arbetspensionsavgifterna som fonderas tryggt och effektivt. Placeringarna ska inte bara bibehålla sitt värde, utan man eftersträvar en så god avkastning som möjligt.
Fastän pensionsfonderna redan uppgår till 200 miljarder euro, är de pensionsansvar som redan uppkommit mycket större, ca 600 miljarder.
Pensionsutgifterna ökar i förhållande till lönerna
I fortsättningen spelar arbetspensionsplaceringarna och avkastningen en ännu större roll vid finansieringen av pensionerna. De placerade medlen och avkastningen har redan i några år använts till att betala ut pensioner, eftersom arbetspensionsavgifterna inte längre ensamma räcker till för att täcka arbetspensionerna.
År 2017 finansierades ca 4 miljarder euro av de utbetalda arbetspensionerna ur fonder och placeringsavkastning. Av arbetspensionsavgifterna överfördes mer än två miljarder euro till fonderna. Pensionsutgifterna är och förblir större än de avgifter som kommer in, vilket innebär att fonderna och fondavkastningen också i fortsättningen behövs för att finansiera pensionerna.
De mest utmanande åren för finansieringen av arbetspensionerna ligger ännu framför oss. Pensionsutgifterna i förhållande till det sammanlagda beloppet av utbetalda löner är som störst under de närmaste tio åren. Orsaken är att finländarna blir äldre.
Utan fonder och fondavkastningen borde man i år samla in över en miljard euro mer för arbetspensionerna inom den privata sektorn. Det betyder att man borde ha tagit ut mer än två procentenheter högre arbetspensionsavgifter på lönerna.
Hur mycket avkastar placeringarna?
Tidshorisonten för arbetspensionsplaceringarna är flera år och årtionden. Därför ska också avkastningen av placeringsverksamheten bedömas på en längre sikt än ett eller ett par år.
Pensionsskyddscentralen gör långtidsprognoser om arbetspensionernas utveckling och pensionssystemets hållbarhet. Beräkningarna om arbetspensionssystemets hållbarhet utgår från ett antagande om 3,0 procents realavkastning under de närmaste tio åren och 3,5 procent efter det. Om fonderna på lång sikt i genomsnitt avkastar enligt antagandet, behöver den nuvarande planen för arbetspensionsavgiften inte ändras.
Om snittavkastningen på lång sikt blir en halv procentenhet svagare, måste pensionsavgifterna höjas med en procentenhet och vice versa.